En kvinna i 35-årsåldern har dömts av Malmö tingsrätt för falskt larm efter att ha lämnat oriktiga uppgifter om en våldtäkt på sin arbetsplats. Händelsen ledde till omfattande polisiära insatser och kostsamma säkerhetsåtgärder på Malmö sjukhus.
Bakgrund och händelseförlopp
I november 2024 larmades 112 efter att kvinnan uppgett att hon blivit våldtagen av en obehörig person i låsta personalutrymmen på Kvinnokliniken. Enligt anmälan skulle övergreppet ha skett mitt på dagen i ett omklädningsrum.
Som en direkt följd av larmet vidtog sjukhuset en rad säkerhetshöjande åtgärder, inklusive utökad kamerabevakning, extra väktare och trygghetsronder. Polisen genomförde även en teknisk brottsplatsundersökning och omfattande förhör. De sammanlagda kostnaderna för insatserna har uppskattats till över 600 000 kronor.
Tingsrättens bedömning
Åklagaren väckte åtal för falskt larm, grovt brott, med argumentet att de lämnade uppgifterna var osanna och att agerandet medfört betydande skadeverkningar. Tingsrätten konstaterar i sin dom att kvinnans berättelse motsägs av teknisk bevisning och vittnesuppgifter.
Utredningen visade bland annat följande:
Tidsaspekten: Kvinnans uppgifter om när våldtäkten skulle ha skett stämmer inte överens med data från hennes mobiltelefon och positionering via basstationer.
Bristande bevisning: Brottsplatsundersökningen gav inga fynd som stödde att ett övergrepp ägt rum. Övervakningskameror i närheten visade inte heller någon person som stämde överens med det signalement kvinnan lämnat.
Motstridiga uppgifter: Det framkom att kvinnan lämnat olika versioner till olika personer om var hon befunnit sig under dagen. Vittnesuppgifter visade att hon under den aktuella tiden varit i Lund på en dejt, snarare än att ha blivit utsatt för ett brott i Malmö.
Domslut och påföljd
Tingsrätten finner det styrkt att kvinnan medvetet lämnat oriktiga uppgifter och att hon förstått att detta skulle leda till onödiga säkerhetsåtgärder. Brottet bedöms dock som varande av normalgraden, snarare än grovt brott.
Påföljden bestäms till 50 dagsböter. Vid straffmätningen tog rätten hänsyn till att kvinnan förlorat sin anställning till följd av händelsen. Hon ska även betala en avgift till brottsofferfonden samt återbetala en del av sina försvarskostnader till staten.
En av nämndemännen var skiljaktig och ansåg att kvinnan borde frikännas, då det enligt denne inte var ställt utom rimligt tvivel att uppgifterna var osanna.
Lyssna på delar av rättegången i Prime Crime appen!
📲 LADDA NER APPEN FÖR APPLE: https://apple.co/2MjfHEP
📲 LADDA NER APPEN FÖR ANDROID: https://bit.ly/36mBTo3